Vad är yinyoga?

Yinyoga är en återhämtande och terapeutisk yogastil där vi använder positionen för att komma in i kroppen – i annan yoga använder man kroppen för att komma in i positionen. Det är också en motvikt till yangbaserade (mer fysiska) aktiviteter. Genom att förena yin/stillhet, och yang/dynamisk rörelse så skapas balans och mer välbefinnande i tillvaron.

Yinyoga kännetecknas av passiva positioner med en lätt, mjuk stretch, utförda i stillhet och medveten närvaro. Varje position hålls i ca 3-5 minuter (eller längre) vilket ger oss tid att även lugna sinnet. I yinyogan vill vi komma åt kroppens fascia som är en typ av bindväv istället för musklerna. Samtidigt som du stretchar och ger flexibilitet till fascian stimulerar du också kroppens inre organ och övar sinnet att vara i total närvaro.
Här kan du läsa mer om fascia.

Varför tränar vi yinyoga?

För att främja läkning, öka rörligheten och upprätthålla god hälsa. Yinyogans fokus på att stretcha bindväven, vävnaden som håller oss och varje del i kroppen samman – från muskler och skelett, till organ och celler – gör att vi stretchar hela kroppen på insidan. När bindväven är mjuk och flexibel minskar smärta och värk i kroppen, immunförsvaret arbetar mer effektfullt och kroppens inre organ får bättre förutsättningar att hålla oss i balans och harmoni.

Vi tränar också för att frigöra anspänning, vilket kan ligga på både kroppslig som mental eller emotionell nivå. Anspänning som vi inte frigör påskyndar vårt åldrande, minskar cirkulationen i kroppen och kan skapa olika obalanser inom oss. Fördelarna är många:

  • Skapar balans och möjlighet till återhämtning. Stressen i livet skapar stora obalanser i kroppens celler, muskler och vävnader. Genom andning och tid aktiveras det parasympatiska nervsystemet och skapar bra förutsättningar för läkning
  • Ökar rörligheten i vår fascia (typ av bindväv)
  • Ökar rörligheten i leder
  • Stimulerar de inre organen
  • Stillar kropp och sinne
  • Minskar stress och oro
  • Bidrar till en ökad medveten närvaro
  • Ökar flöde av energi och livskraft, prana

Nervsystemet

Stress

Vårt mål med yoga, att hitta inre stillhet kan grusas något beroende på hur vår vardag ser ut. Vi kan helt enkelt inte bestämma allt själva. Vi har ett nervsystem som inte är viljestyrt och som har en ständig beredskap för vår överlevnad. Det påverkas av tankar och känslor men främst stress och kallas det autonoma nervsystemet. Här sprutar kroppen ut kemiska substanser för att försäkra sig om överlevnad, på samma sätt idag som när vi levde på savannen. Den känner ingen skillnad på en försenad buss eller en egentlig fara för ditt liv. Allt går automatisk och sker utan din påverkan.

Gas och broms

Det autonoma nervsystemet är uppdelat i två delar som har motsatta funktioner i kroppen, sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet. Enklare förklarat kan man säga att det är kroppens gas och broms. Det sympatiska nervsystemet ansvarar för våra stressreaktioner, medan det parasympatiska nervsystemet istället ger oss vila och återhämtning. De båda är varandras motsatser och är aldrig aktiva samtidigt. Med andra ord är det på eller av som gäller.

Det sympatiska nervsystemet ger bättre syn, men mindre blodcirkulation, sämre matsmältning och hela kroppen arbetar hårdare. Det är detta system som är igång när vi känner oss stressade.
Det parasympatiska nervsystemet å andra sidan, är raka motsatsen. Pulsen minskar, matsmältningen går på högvarv och blod omfördelas från armar och ben till bukområdet och könsorgan.
Kroppen behöver både ansträngning och vila för att må bra. Som alltid är lagom allra bäst.

Andning

Andningen är den röda tråden i yoga.  Den fungerar som en bro mellan den yttre och inre världen. En fördjupad andning förstärker effekten av övningarna och sänker spänningar i sinnesorganen (lukten, smaken, känseln, synen och hörseln). Genom att förändra ditt andningsmönster kan du påverka funktioner i det autonoma nervsystemet, exempelvis hjärtfrekvens, blodtryck och matsmältning. Du kan läsa mer om andning och olika andningsövningar här.

Hur tränar vi yinyoga?

Yinyoga passar alla, oavsett ålder eller fysik. Det handlar om att anpassa rörelsen utefter din egen förmåga och kropp. Alla tankar kring prestation lämnar vi utanför. För att hitta balans mellan utmaning och komfort i positioner som kan upplevas utmanande, kan man ta hjälp av olika props dvs bolster, kuddar och block (se länk nederst på sidan). På så sätt hjälper vi kroppen att slappna av så mycket som möjligt i den delen av kroppen som är aktiv i positionerna.

Yinyoga och överrörlighet

Vi är alla unika och behöver därför modifiera yogapositionerna efter våra kroppar. Är du en överrörlig person så bör du vara försiktig med positionerna vi utför i yinyogan. Dina leder är troligen extra känsliga och bör ha mycket mer stöd, så använd props (se länk nederst på sidan) för att inte hänga i kroppens ytterlägen.

Tänk på att alltid lyssna efter din gräns. I yinyogan kan samma position se ut på helt skilda sätt hos olika personer beroende på hur rörliga leder och muskler vi har samt hur vårt skelett ser ut. Vi kan helt enkelt inte alltid se lika ut även om vi skulle vilja.

Om skador i yoga

När det gäller yoga så finns det många positioner och jag tror de flesta skulle klara dem allihop men att risken att skada sig alltid finns eftersom man sannolikt går för djupt in i positionerna. Kanske vill man se ut som på bilden eller som personen på mattan bredvid. Vad vi glömmer är att vi har olika fysiska förutsättningar och inte kan se lika ut i alla positioner, även om vi vill.
Att känna sin egen gräns är en stor utmaning eftersom vi ofta förknippar den stora rörelsen som en bättre rörelse och mer värd vilket faktiskt är fel. Så mitt tips till dig som känner igen sig, försök att bara nosa på övningarna och fokusera på ditt andetag. Även det är en enorm utmaning, speciellt för högpresterande personer. När kroppen är redo kommer den att ta dig vidare. Det är andetaget som är nyckeln in i kroppen, inte viljan.

Använd props! (du hittar fina här)


Lyssna på din kropp. Lyssna på vad den säger och gör det som får den att bli mer avslappnad, gladare och förhoppningsvis smärtfri. Det är inte vad man gör, vilken form av yoga du gör, utan HUR du gör den.


Sann yoga skadar aldrig, sann yoga helar alltid!