Bildresultat för yoga sutras patanjaliVad är yoga?

Yoga är en uråldrig tradition som härstammar från Indien och består av olika system som tränar både sinne och kropp.
Man har utövat yoga i tusentals år men det är först på senare år som det blivit allt vanligare med yoga här i väst.

I takt med högre prestationskrav, tempo och ett enormt informationsflöde tycks vi bli mer och mer medvetna om att det finns något att hämta i det där som tidigare setts som lite flummigt.

Vad är syftet med yoga?

Det ursprungliga syftet med att praktisera yoga är att rena kroppen från gifter, slagg och emotionella blockeringar. Och anledningen är att förbereda kroppen för längre meditation.

Yoga handlar kort och gott om att lugna hjärnan och sinnet genom olika tekniker för att skapa inre ro, minska stress och släppa spänningar i kroppen. Yogan hjälper dig att skapa en medvetenhet och att bli närvarande i nuet, med alla sinnen fokuserade.
Målet med yoga är inte att bli så fysiskt vig som möjligt utan snarare att bli “vig” rent mentalt, uppe i huvudet. Att öppna sinnena för nya saker, större medkänsla till sig själv och andra och att se sig själv som en del av något större.

Effekterna av yoga

De flesta tror nog att yoga är alla fysiska positioner/övningar du gör inom yoga, det som kallas asanas. Men det är inte enbart de fysiska övningarna som är yoga, det finns sju delar till. Detta betyder att du inte behöver träna fysisk yoga varje dag för att utöva yoga utan kan praktisera andningsövningar, meditation och medvetenhet i vardagen. Det är också yoga. Så skapa dig en Sadhana (daglig praktik) som passar dig.

Yoga skapar trygghet och stabilitet i oss själva så vi kan möta värden med öppenhet och nyfikenhet. Och effekterna av yoga gör att du står stadigt på jorden oavsett vad som händer runt omkring dig.

Yoga Sutras

Runt år 300-400 före Kristus skrev Patanjali ner yogans åtta delar i det som allmänt kallas för yoga sutrorna. De flesta som utövar yoga betraktar dessa sutror som hjärtat och grunden i yoga och när man har hållit på ett tag med yoga så kommer man förr eller senare i kontakt med boken Yoga Sutras av Patanjali. Här följer de livsregler man förespråkar i boken:

Relaterad bild

YOGANS ÅTTA GRENAR

  1. FEM YAMAS: Socialt uppförande – vår attityd gentemot vår omgivning

    De val som en enskild gör i världen kan för många kännas som likgiltiga, men yamas inställning lär ut att varenda en av oss är bunden till världsalltet. När vi följer de universella livslagarna förbättrar vi till att börja med våra egna liv, och påverkar sedan positivt våra familjer, vänner, samhället och hela världen.

    • Ahimsa: Att icke skada människor, djur, naturen eller världen- med ord, tankar eller gärningar. och visa ödmjukhet mot allt levande inklusive en själv. Att respektera allt liv genom en attityd av ickevåld, vänlighet och accepterande av livets skillnader (religion, hudfärg, utseende, politisk åsikt, social ställning). Detta ökar den fredliga energin i oss själva och vår omgivning.
    • Satya: Att vara sann mot sig själv och andra.
      För att ta reda på sanningen i olika situationer krävs det att vi söker klarhet och enkelhet och avstår från egennytta. Ofta är vi så intresserade av att se saker och ting på vårt eget sätt att vi inte ser hur det egentligen ligger till.
    • Asteya: Att icke stjäla, att inte ta något som inte är ens eget. Gäller både ting, tid, känslor, och tankar. Avundsjuka och förtal är jämförbara med att stjäla.
      Patanjali gör ingen skillnad på stöld och begär. Begär antyder att man inte är nöjd med det man har. Allt för ofta är människan missunnsam och tar för givet hur mycket rikedom, överflöd och frihet man faktiskt har. Det effektivaste sättet att meditera över denna yama är att fundera på motsatsen till att ta, det vill säga att ge. Detsamma gäller motsatsen till begär, vilket innebär att uppskatta det vi redan har.
    • Brahmacharya: Att avstå från sinnlighet, moderation i allt man gör, att använda energin rätt och eftersträva balans. I Brahmacharyans djupare betydelse är just att rikta själen inåt och förena sig med Brahman, det vill säga den universella anden som är källan till den rena insikten och sanningen.
    • Aparigraha: Att inte samla på sig för mycket av det som finns omkring oss, oavsett om det handlar om ting, information, bekanta eller upplevelser. Människans sanna jag behöver ingenting och är alltid nöjd med att bara befinna sig i sin sanna natur men egot är alltid hungrigt och känner ständigt att någonting saknas.
      Som Buddha ska ha uttryckt sig: ”Samsara (egots värld) är oändlig.”
  2. FEM NIYAMAS: Personligt beteende – vår attityd gentemot oss själva
    • Shaucha: Renlighet, både till kropp, tanke, handling och omgivning. Kan delas in i två typer.
      • Bahir shaucha innebär yttre rening som personlig hygien. Det är bra om man duschar innan sin praktik, har rena träningskläder och håller sin matta ren. Allt för att göra sin egen och andras träning behaglig och respekterar shauchans läror.
      • Antah shaucha betyder inre rening och innebär att man ser alla varelser som sina vänner och behandlar alla med godhet. Vi är av samma ursprung, allt som är synligt och osynligt har skapats av den högsta anden, världsalltets kreativa kraft.
    • Santosha: Belåtenhet, förnöjsamhet, livsglädje och förståelse oavsett yttre faktorer. Det är resultatet av att man okuvligt riktat sinnet inåt mot förståelsen av det högre jaget. Man ser misstag, besvikelser och förtvivlan som lärdomar och att man ständigt omfattar tanken om belåtenhet. Man är nöjd med det man har och det man inte har.
    • Tapas: Självdisciplin (renande handlingar och processer). Man använder exempelvis yogaställningar och andningsövningar för att bli av med gifter och orenheter och stilla sinnet. Till detta hör också till att man försöker ha regelbundna matvanor och äter en ren enkel föda.
    • Svadhyaya: Daglig praktik, studier i självkännedom. Allt lärande, all reflektion och alla kontakter som kan hjälpa individen att lära sig mer om sig själv, är svadhyaya.
    • Ishvara pranidhana: Ödmjukhet, nyfikenhet, hängivenhet mot skapelsekraften också översatt till att överlämna sig till den gudomliga kraften och förlita sig på en högre makt.
  3. ASANAS: Utövandet av kroppsövningar/positioner/hållning/rörelse. Genom att dagligen göra yogapositioner utvecklar man en lätt, stark och ren kropp vilket är grunden till all andlig utveckling. Asanas tar också bort krämpor som stör såväl kroppen som sinnet samtidigt som den rengör nervsystemet och de inre organen.
  4. PRANAYAMA: Andningsövningar. Luften anses som det viktigaste elementet som prana utvinns från, därför lägger man vikten på andningen i yoga. Att fokusera på andningen är viktigare än att göra asanas/ställningar. Men man anser det säkrast att börja med pranayama först när man har styrkan, smidigheten och förståelsen för bandhas.
  5. PRATYAHARA: Kontroll av de fem sinnena. Enligt traditionen syftar utövandet av pratyahara, förenklat uttryckt, till att avstänga yttervärlden och fokusera på den inre människan. Sinnena kan hindra oss från självkännedom och kontrollerar ofta våra tankar. Med pratyahara försöker man lägga yttre stimuli åt sidan och lyssna inåt genom att till exempel blunda för att stänga ute synintryck. För att öva pratyahara kan man till exempel ägna sig mindre åt att se på tv och istället träna på avslappning och meditation.
  6. DHARANA: Koncentration. Där jobbar vi med att behålla ett lugnt, stadigt och tillförlitligt sinne. Det uppstår när man kan hålla ett koncentrerat sinne och orubblig fokus.
  7. DHYANA: Meditation, koncentration och lyssnande inåt. När man arbetar med asanas kan man höja medvetenheten genom att använda andning, dristhi och bandhas.
    ”Ett stillsamt sinne är en stark kropp” – Sri. Pattabhi Jois.
  8. SAMADHI: Självinsikt. Ett upplyst medvetandetillstånd, en känsla av total lycka och glädje och det mål som yogautövare strävar efter att nå.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *